Vissa skulle säga att det här kanske inte ser så hälsosamt ut, men det är samma nötter som bryr sig om BMI och aftonbladets "tio hemligheter för tvättbräda SNABBT".
Och tre bra saker som hände idag?
1. Fantastiskt väder
2. Trevliga vänner
3. En märklig liten man från Afghanistan som ville kramas för att jag gav honom ett par tips om hans boxningsteknik
Jag har mediterat över att män inte tycker om magra kvinnor utan former (supermodeller) och kvinnor inte tycker om muskelberg (actionhjältar) ändå är det så män och kvinnor vill se ut. Människan skapar sitt eget helvete
När allt verkade som minst uppdaterat steg han ut ur mörkret
Nu undrar väl du vad jag gör egentligen? Går plus minus noll som något slags skuggboxande tandtroll.
Det hela har med vädret att göra.
Det har nämligen varit väldigt fint väder de senaste veckorna och jag har sprungit väldigt mycket.
Här om dagen var jag ute och joggade utan tröja, som sig bör. När jag kom hem tittade jag i spegeln och vad skådade mitt norra öga? Med svetten glänsande och ljuset i precis rätt vinkel så såg jag det: mitt alldeles egna sexpack, för första gången i mitt liv. Det är najs, sjukt najs, men vad händer sen?
När man har en vacker kvinna och ett sexpack så är det svårt att motivera sig... Okej, så förbenat i form är jag inte, men jag är okej med vad jag ser i spegeln.
14g Gouda - 50 kcal
19g Cheddar - 68 kcal
34g Lingonsylt - 48 kcal
2 Snickers - 491 kcal
Delicatoboll - 278 kcal
34g Bacon - 117 kcal
103g Peanut buttercup coreglass - 268 kcal
357g Peanut buttercupglass - 1142 kcal
178g Älgfärs - 189 kcal
2956 kcal in
3228 kcal ut
272 kcal minus idag
Och idag har det hänt tre bra saker:
1. Fick tid hos audionom för att få hörapparat. Klas 2.0
2. Schhhhhhh! Du vet vad jag menar
3. Får jag räkna att jag sprang 6km på 31 minuter igår? Klart jag får!
Nu ska jag rekomendera en av de roligaste serierna på youtube: Mindblow
Så det blev inte så mycket skrivet igår. Det kanske är dags att prata om motivation?
En gång skrev jag att depression inte är en sjukdom, bara en avsaknad av anledningar.
År innan du ger en deprimerad människa serotoninåterupptagningsblockerare så borde det försökas med anledningar.
Det verkar inte vara någon som frågar sig hur din livssituation ser ut när du går till doktorn och säger att du inte orkar göra någonting längre. Kanske, och detta kan vara en sorgligt kontroversiell tanke, så har du ett skitliv som du inte vill vara med i? Och då kanske det bästa alternativet är att gå någonstans där du har anledningar? Det kan vara en karriär, eller ett projekt, eller en kvinna, eller bara en väldigt god glass.
Om du vaknar och tycker att allt verkar tråkigt, så kan en handlingsplan vara att leta upp någonting som får dig att vilja gå upp på morgonen.
Nu blev jag doktor Phill. Inte okej!
40g Punschrulle - 156 kcal
Liten pommes mcdonalds - 240 kcal
2 Cheeseburgare - 610 kcal
Dounut - 190 kcal
Äpple - 25 kcal
kaka - 305 kcal
151g Falukorv - 387 kcal
90g Pasta - 320 kcal
11g Salami - 28 kcal
63g Kakdegsglass - 182 kcal
38g Angry birdsgodis - 133 kcal
2574 kcal in
2720 kcal ut
minus 146 kcal idag
Tre bra saker som hände idag:
1. Det var vackert väder.
2. Jag fick skolarbete gjort, OCH kom dit i tid
3. Jag hittade roliga punschrullar i roliga färger
Det är inte jag. Jag tog mig en liten jogg imorse. Nu skriver jag egentligen på dag 156, men det behöver kanske inte göra så mycket. Skriver ett nytt inlägg ikväll.
Så idag vill jag prata om gemene mans gårdagsrus och dagsaktuella bakfylla.
Vad angår det mig?
Till en början kan man ta en titt på polisens hemsida där de publicerar de utryckningar som gjordes igår och inatt. Misshandel, lite våldtäkt, lite personrån, lite inbrott.
Alkohol är en avskyvärd liten drog som lockar ut det värsta ur oss.
Fundera på vad det kostar att få en tant att städa huset, eller vad det skulle kosta att laga en trasig fönsterruta.
Titta på hur gatorna såg ut imorse. Titta på alla sönderslagna busskurar och det absolut värsta som det kollektiva supandet orsakat: Jag kunde inte använda min mobiltelefon i Lund på hela dygnet. Inte okej
Så vad angår det mig?
Jag ville vara i parken, som mina skattepengar betalar för, men fulla människor gjorde sitt för att göra den outhärdlig. Jag betalar för polisen, och ambulanserna, och busskurerna, och städningen av hela stan, och rättegångskostnaderna.
Så, åter igen: Vad angår det mig?
Om alla betalar för parken så tillhör den de som vill dricka också. Jag kanske borde hålla tyst och gå hem just de där få dagarna om året då alla vet vad som kommer att hända? De där som blir gripna, eller våldtagna, eller misshandlade, dom betalar för det dom också. Så om det togs lite eget ansvar för sitt eget droganvändande så kanske jag kunde hålla tyst?
I slutändan så landar vi i en grundläggande fråga: Ska vi ha frihet?
Priset på frihet är möjligheten att göra fel.
Och jag vill inte ta någons frihet. Jag vill inte.
Kanske skulle alla alkoholknarkare där ute försöka att ta en sida från de riktiga knarkarnas bok och vara lite respektfulla, låta bli att besvära andra, hålla det lite för sig självt, men det är priset på frihet.
Jag hatar att du tar ut din snopp i stadsparken och hötter den emot mig medan du skriker någonting om salthalten i mankött
Men jag är redo att dö för din rätt att göra det misstaget... Det vore dock najs om du ville sluta :)