Omelett!
Eller inte. Spenderade dagen med att skriva en hemtenta och det slog mig att jag inte är intresserad av det jag gör om dagarna. Jag är inte intresserad av vetenskap, artiklar, psykologi, neuroner och parietallober. Om jag inte betämmer mig för att bli akademiker så är skolan faktiskt slut om ett par månader för min del.
Bläddrade runt lite i den statistik som universitetet har för jobbsökande med psykologikandidat. Den är värre än för den genomsnittliga befolkningen.
Jag kommer ihåg att jag lekte med tanken om självmord för några år sedan.
Oj! Vilken skarp övergång! Menade det inte så. Ingen behöver komma springande med prozac, jag lovar, men tanken på att om man skulle göra det så vore det väl ett jävla slöseri att inte göra något kul på vägen ut? Varför inte sätta ett datum och bara leva ett tvspelsliv tills dess? Säg, en vecka. Vad skulle du göra med den veckan?
Jag skulle inte skriva hemtentor och jag skulle inte gå på föreläsningar om genomsnittliga standardavvikelser.
Alla kommer att dö före sin tid. På samma sätt som Dr House redan har botat patienten när vi ser på introt så är vi alla redan döda. Vi lever på lånad tid allihop. Det behövs inget självmord, det är redan hugget i sten vare sig du vill eller inte.
Vart vill jag med det då? Kanske att att vara olycklig är ett jävla slöseri på dyrbar tid. Jag vill tända eld på någonting. Det har varit alldeles för bekvämt alldeles för länge nu
Loop choklad - 115 kcal
3 Punschrullar - 387 kcal
117g Gräddfil - 164 kcal
45g Turkisk peppar - 169 kcal
269g Vaniljglass - 511 kcal
1.5 Hot Cheese dippsås - 128 kcal
6g Blåmögelost - 21 kcal
199g Nötfärs 12% - 338 kcal
1833 kcal in
2802 kcal ut
969 kcal minus idag
Den här låten har fastnat i mig av någon anledning. Det är kanske tanken på att köra ifrån en brinnande skyline i en öppen cabriolet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar